johannapetersson

Ikväll har jag läst tre bloggar väldigt noggrant så jag kan bara inte hålla mig ifrån min egen...bloggar ger mig inspiration! Jag har lärt mig ett nytt ord...eller jag har kunnat det länge men det har fått en ny innebörd för mig. Det är ordet EMBRACE. Det finns mycket man kan "embraca" eller embrejsa, för att försvenska d hela fullt ut. Ett exempel är bloggar. Jag var oerhört skeptiskt när folk började blogga. Jag tänkte att varför tror folk att andra bryr sig om deras liv!? Sen skaffade jag en egen, haha. Men på riktigt så var jag väldigt självcentrerad för några år sedan när jag började blogga. Det är jag idag oxå såklart men förr trodde jag verkligen att småsaker jag gjorde observerades av hundratals människor, jämt, alltid, hela tiden. Undrar idag vad detta berodde på. Att jag alltid trodde att jag var sedd. D kanske har med Gud o göra, i en positiv bemärkelse. Men ja...tillbaka till embrace och bloggandet så ser jag det inte som att folk framhäver sig själva genom sin blogg idag..snarare framhäver ett ideal, allmänt tänkande, hur MAN är, vad MAN gör, hur MAN tänker...vanligt förekommande ting, känslor o tankar lixom. Det går att ana ett mönster..ett begrepp jag har lärt mig i min psykologikurs nu i höst är das Mann (observera här att jag väljer den tyska översättningen, när har jag någonsin gjort d?) MEN das Mann är alltså typ den allmänna vilja, den stora massa. Ja..bloggarna framhäver das Man, inte först o främst sig själva. Det är otroligt intressant! O istället för att förkasta så embrejsar jag bloggandet och det som hör till. Jag gillar på många sätt den stora massan. Jante hej hej men vi är så sjukt lika som människor egentligen. Unika men såå lika! Man kan lixom erkänna o embrejsa hur man är, komma överens med sig själv. typ: "aaa, jag är speciell och bra och kan bra saker o förverkliga både mig själv o andra o d kan (särskilt vi i västvärlden) jiddra om tills vi dör men tuuusan jag gillar att bara glida määä o hänga på o leva utan att ställa tio frågetecken every single day!" Ibland tänker jag att jag har lust att skapa kultur, inte bara analysera kultur.

Hur mycket suger vårt grupparbete egentligen? asså d här är vårt andra grupparbete för den här terminen o jag får rynkad panna av att tänka på båda!!! Ush va jag har höööga krav på mig själv i vissa avseenden men ibland undrar jag hur jag om d är jag som är stört okompetent på samarbete eller om det är sammansättningen av folk som gör att jag mår dåligt över mig själv...eller om vi bara förstorar allt. Imorron är det redovisning iaf o sen är d ur världen förhoppningsvis. Grupparbete tar fram mina dåliga sidor...d är då jag hatar demokrati! Nu har jag tagit mig hem från biblioteket genom mörkret o käkat lite morotsbröd me cremecheese o hallonmarmelad o varm oboy. O snart ska jag ut igen...jag o teddy ska hämta Jakob på hans pianolektion:) Kul o hjälpa till om man kan....tänk när man är förälder o måste tänka på alla barnen o styra upp mer än sig själv!? Nu har ju jag o markus två hundar men dom behöver man inte planera så mycket till...dom har inte pianolektion o fotbollsträning o sånt. Dom går inte ens på dagis eller i skolan. Aktivitetsstressbarn som jag är så har jag tänkt att låta mina barn cykla eller gå själva till o från sina aktiviteter...skjussa skjussa skjussa....d klingar dåligt i mina öron. jag som har blivit skjussad, skjussad o skjussad genom livet...inte bortskämd eller curlad för med väldigt mycket skjussad!! Ikväll är d ju ung o bortskämd på ettan:) Det får jag tvinga min åttaåriga kusin att se....så att han inte blir en dum tonåring om några år...