johannapetersson

anne på grönkulla kollar jag på nu, det gör jag aldrig annars. dagen blev till sist regnig men jag har solsting o min rygg är röd av solen. jag önskar just nu att jag var ingmar bergman eller kanske shakespeare och skrev världens mest berömda film eller teater. det skulle hjälpa mig. jag har all inspiration jag kan få. jag borde kanske sätta igång ikväll...jag har väl inget att förlora o inget vettigt för mig ikväll. Problemet är att ingen kommer se mig. Johanna Petersson. Jag måste byta namn eller nåt. Den skulle kunna börja såhär kanske: livet kom o livet gick o hon hann med. får jobba på den...har ju aldrig haft den rätta knycken eller det modigaste modet. men vi får se...

nu ska jag bara först börja och sen göra klart min hemtenta, gå på bröllop igen, hänga me vera, jobba lite till, vaccinera mig, skaffa ny bank?, fixa en ryggsäck som jag knappt ska packa och lära mig att gå i mina trånga gymnpaskor,kanske kolla igenom gamla spanska böckerna? o lösa alla mina prooooooobleeeeeeeem!!! sen ska jag åka till Ecuador, 13 juni...18 dagar kvar. hur ska allt gå till..?

det ville jag aldrig tro. det trodde jag aldrig. detta trodde jag aldrig. nu tror jag lite. men inte helt. jag sitter fast i min soffa och undrar hur? hur? hur? jag vill skratta för att jag är 21 o ung, liten o lätt som en fjärt. det är ändå komiskt. jag kan nästan ta på tiden. gud skulle kunna komma ner med långt hår och skägg på ett moln och jag skulle inte tro, bara skratta. orka mest orka längst orka över huvudtaget.

börjar bli trött på riktigt. blir sällan d nowadays. går o lägger mig när tiden är inne så att säga. mene...livet leker litegrann o jag ska snart åka till ecuador. om en månad. me sanna. vad ska detta äventyr innebära o vilka sår ska det läka och vilka sår ska det riva upp? eller kanske inget av det. den nervösa johanna kommer fram och hon undrar hur pengarna ska räcka, o tiden. veronica arwidsson är hennes ständige följeslagare och hon ska veta att livet ter sig annorlunda när hon inte är nära, det är helt sant. det kallar jag sann vänskap. sen är det ju snart lördag och vännen EMMA gifter sig med sin Vikor, och vi ska önska dem all välgång o lycka i livet, hjälp! måste hålla tal o var rolig o spexa! gonatt alla mina vänner som jag känner

okej det känns som att teknik suger rätt hårt. särskilt när telefon o internet inte vill funka som d ska när man har fixardag...nu funka den tack vare micke eller nåt...annars går inte mycket min väg hitills idag. plus att d regnar o börjar kännas som att hösten är påväg, helt fel ju. har en miljard bollar i luften o maj snurrar...runt runt runt. typiskt när man vill ha det bra. att man går runt runt runt...

jaha bloggen, din tur igen. nyss när jag tänkte att jag skulle blogga så tänkte jag: jag skippar att läsa bloggar idag, jag skriver bara. vilket system för bloggar det finns undermedvetet i min hjärna. jag känner för tillfället är fyllt med presenter av alla möjliga slag som jag nån dag ska inhandla. till alla bröllop o alla födelsedagar o konfirmation o studenter o ja...annat planerande som man kan hålla på med i maj månad. jag har jobbat pretty much de två senaste dagarna o de pengarna kommer jag få 25 juni när jag hänger i lianerna i ECUADOR. Jag blev både glad o lessen när jag kom på det.På nåt vis brukar jag tänka att pengarna ligger i kontanter på mitt köksbord när jag kommer hem från jobbet, men så är det ju inte.