död

jag är ganska rädd för död. ja, det är jag. vet om att jag någon kommer behöva utsättas för det oxå, är rädd för den dagen då döden kommer till mig. inte främst till mmin kropp men till nåns kropp som inte ska dö som jag vill ska leva. nån som lever nära mig. jag brukar vara rädd för att vara rädd, även så just nu kanske. är rädd för att nån ska säga: "men johanna det är ju inget att va rädd för..." efter detta blogginlägget.


snälla! lev! lev! lev!

gift? okej,

så himla dålig jag har blivit på att skriva blogg, jag borde inte ens göra det nu.

men det va en gång ett kort och på det kortet var det två personer, en flicka och en pojke. de stod utanför ett tält och det var sommar. de skrattade fast att de inte kände varandra. det va ett så kallat spontant möte. i alla fall så fann jag detta kort och utbrast: "känner igen, känner igen...". visst gör du det sa min vän som döljde sin förvåning. jag frågade en annan vän vart han bor och med vem. hon svarade: "med sin blivande fru" då utbrast min första vän: "Nooooo!!!" Jag visste att det var något speciellt med det spontana mötet och flickan och pojken o tältet o skrattet o allt..

en liten dramatisk berättelse från idag. tack för mig, åhej

du bär den som en medalj

slukades igår av en bok av Marcus Birro, sorglig och hoppfull + mycket humor. Jag tyckte ibland att jag va mycket smartare eller kanske klokare än honom men han är tydligen typ 35 år. Han va lite ivrig ibland och dålig på att vara fredlig mot andra tänkte jag. Sen kom jag på att jag inte är så fredlig som jag ofta tror. En gång skratta jag högt. Det va när jag läste om att han inte kunde äta frukost på ett sofistikerat sätt som han så gärna ville. sida 56 tror jag...

doktorsång

vaktar barn idag
går nog ganska bra tror jag
dom leker
o jag bloggar
det står en sockerkaka i ugnen som vi snart ska ta ut
vi har även spelat bandy o fotboll
o hoppat i sängen...
barn gör gärna saker om o om igen
när malin hoppade i sängen bad hon mig sjunga doktorsången
fatta först inte men kom ju sen på att det är en klokren "hoppa-i-sängen-sång"

En liten malin hoppade i sängen
hon ramla ner o slog sitt lilla huve
johanna ringde doktorn o doktorn svara
"inga små malin i sängen får vara"

om o om igen som sagt...
sen "somnade" jag o då ryckte hon mig i håret

fejka

fika snart och sen träna på redovisning. jag ska va paulus o prata om kristi brud. nu blev det fint väder, det va lite grått i morse så jag kom knappt upp ur sängen. nu är jag uppe och nu går jag på livets väg. detta skulle vara den snälla dagen, hoppas det går bra...

RSS 2.0