autograf?

Okej, jag har två nära vänner som har en rolig sak gemensamt, de är obotligt kändistokiga. De söker sig dit de finns och går o luktar kring benen deras för att få röra eller helst få en autograf. En helig skrift från en helig människa. Det är fint med hängivenhet och jag gillar dessa vänner väldigt mycket! En tjej och en kille...inga namn nämda. Berättar heller inte vilka kändisar jag har träffat idag för då blir det väl ett himla tjat om att de ska komma till Oslo och jiddra...nej, de får vara ovetande.

Den tjocka tanten på mötet idag sa att man inte kan förändra allt på en gång men kan man hitta nåt positivt så kan man börja där. De visdomsorden tog jag till mig! Så kanske att jag står på ruta ett nu, o imoron kanske jag är tillbaka på noll, vad vet jag!

natti natti hela världen, särskilt sverige!

jobb på livet, wihoo!?

Nån har ljugit och sagt att det är lätt att leva. Jag jobbar på nåt som heter livet och min chef heter Gud och det är en bra arbetsgivare men jag är ändå inte riktigt nöjd. Han ger bra betalt hur dåligt jag än kämpar men jobbet livet går trögare om jag inte kämpar. Jag lixom går i gegga. Det är smutsigt och jag lixom sjunker. Att upptäcka hur situationer verkligen är måste va svårt, annars upptäcker man det inte, eller? Liten har jag alltid varit men nu syns jag knappt. Det är jobbigt att vara i dalen för länge, kan va här ett tag till ser det tyvärr ut som.

Saknar mamma extra mycket när jag mår illa och pappa extra mycket när jag kollar på OC, Rasmus när jag sitter vid datorn, Jonatan när jag klär på mig och William när jag är på dagiset. Det är så smärtsamt med saknad och varför ska jag alltid försöka med svåra utmaningar tills jag gråter?

Jag ångrar saker jag sagt och gjort men försöker stå upp o gå samtidigt, det är inte lätt att göra två saker på samma gång inte. När ska man ge upp och när ska man utstå och hoppas på bättre tider? Jag vet att man kan må bra när man jobbar på livet, jag har gjort det och ser folk göra det men jag kommer inte ihåg känslan just nu bara...men det kommer väl. Om nu tiden är magisk..!? Men kom för all del ihåg att slottet tillhör en prinsessa! En naiv sådan...

meget pen

Våran lägenhet är meget pen. Ni må se den, ni bare måå se den! Den ligger i gamlebyen i centrala Oslo på höjden nära Oslofjorden. Det ni! Alla är välkomna. Vi har en fin soffa som ni kan sova på när ni kommer. Jag varnar dock för kyla och långa bussresor. O storstadsstress! O dyr mat. Men skulle ni komma över helgen kan ni ju ta ett jobb när ni ändå är i farten. Det går på ett dygn och du tjänar kempefine penger.

O Ja, jag har kärlek till grannlandets stora stad.


news

Här ska ni få höra:

På söndag natt åker jag till Norge, Oslo. Jag åker dit med Patrick och kanske nån mer som jag inte känner. När vi kommer till Oslo på måndag morgon så ska vi leta upp fyra olika lägenheter som vi har visning på.

Sen ska vi ta den som är bäst och flytta in med våra resväskor. Sen ska vi hitta ett jobb eller två. Gärna i barnehagen eller resturang, café, hotell, affär, flygplats. Jag vet inte. Patrick har jobbintervju på tisdag, det är mer än vad jag har. 

Sen tillkommer kanske lite flickor, lite Linnéa och kanske lite Stina. Men de vet inte. Sen kommer Sabina iaf. Hon kommer! Det blir trevligt för det är hon som är själva kärnan i norgefamiljen. Housewife and beauty! Sen hoppas vi på Vera. Vera-velaren även kallad. Hon är välkommen!


Japp som ni ser så finns det lite kanske här och var men det är ju lite spännande. kanske...


RSS 2.0