sommar på snickaregatan 27

så, med eller utan inspiration till att skriva, hur är livet på snickaregatan? helt okej helt okej. har inte spenderat överdrivet mycket tid här men antar att det kommer bli en plats som betyder mycket. behöver sittplatser så jag kan bjuda in mina vänner o bekanta, de vill inte sitta på golvet även om de säger att det är okej. de vill inte! köpte för övrigt blommor idag. fredskalla o nåt litet träd, känns trevligt o livfullt. hoppas på fred oxå, försökte spika i en spik så rakt som möjligt för att hänga upp en sänglampa men misslyckades. tar det en annan dag. så har jag gjort många gånger o sen kommer min pappa som är en handyman o fixar det till mig, jobbigt för mig nu. sen så kanske min mormor vill lägga upp mina gardiner, inget klarar jag. men annars är det bra. har ju en trevlig granne o andra fina människor i tha hood...o nära till jobbet. det vore så dumt o klaga men oduglig det är jag. jag vet att andra kan tycka annat o att jag ibland håller med dem att jag iaf är unik men att stå ut med sig själv i ett helt liv...är inte det för mycket begärt!!? jag är okej, det är väl inte så illa som det verkar men tänk på det, vilket projekt!

Kommentarer
Postat av: Johanna

En liten spik är väl inte så mycket att bekymra sig över. Om spikar verkligen känns viktiga att klara av så kan du ju alltid träna dig på att slå in dom.

2008-07-17 @ 16:53:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0