sunkighet

Ögon som glittrar, läppar som ler. Idag är det vår! Aprilvädret skiftar, likaså humöret. Idag är jag glad! Lagom glad, och om man är det så är det bra. I förmiddags var jag oxå lagom glad trots min sunkighet. Jag gick från en vän till bussen och hoppades inte på att möta någon men VIPS så dyker min ros på mitt livs tårta upp, hon accepterar min sunkighet och vi slår följe. Det va hets, som vanligt när jag är med min ros, men trevligt! Vi hade mycket att utbyta och lite tid så jag vinkade av busschauffören och gick med min ros till Folkunga. Efter sallad och vatten i folkungas matsal så gjorde jag ännu ett försök att ta mig till bussen. Ville fortfarande inte träffa någon och jag lyckades, den gången hann jag även med bussen! Det är så konstigt med ful-dagar. Hur händer det? Att man bara vaknar upp o känner sig ful (syftar särskilt på håret)? Nu låter ju jag jättefåfäng, men det bjuder jag på. Det som förvånade mig mest idag var att jag kunde känna mig glad, lagom dock, och ful på samma gång. Jag socialiserade till och med självmant! Sträckan mellan folkunga och bussen gick jag mot rött och skrattade så det hördes...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0